lördag 30 juli 2011

Hapsal - staden i Mattisborgens skugga


Här är förlagan till Mattisborgen - biskopspalatset och slottsruinen i Hapsal. Ilon Wikland tillbragte sin barndoms somrar här och det mesta hon tecknar har sitt ursprung i något estniskt. När Estland blev fritt skänkte Ilon sina originalteckningar till Hapsal och det skapades ett museum i det hus Ilons farföräldrar ägde. Ett paradis för barn, men också roligt för oss vuxna som vuxit upp med Ilons teckningar. Karlssons lilla stuga på taket i Vasastan är uppbyggt i minsta detalj, och på gården finns en önskebrunn och en liten stuga med grästak.

Hapsal ligger i gamla estnisk-svenska bygder och här finns ett fint museum med föremål från den gamla "svenska" tiden. Varje torsdag samlas också en grupp svensktalande äldre damer och handarbetar och väver. Bl.a. stickar de underbara fintrådiga yllesjalar i de mest fantastiska mönster.

Hapsal uppöevde sin storhetstid vid sekelskiftet 1900. Det var berömt för sina gyttjebad och hit åkte många från St. Petersburg och andra ställen för att uppleva dess välgörande inverkan. Det är både sorgligt, trevligt och nostalgiskt att gå omkring i staden. Sorgligt därför att så många gamla hus är övergivna och förfallna (och oftast till salu). Trevligt därför trots allt finns det hus som har rustats och nu ser ut som de gjorde för 70-80 år sedan. Nostalgiskt? Ja, vi passerade societetshuset (som här heter Kuursaal) igår kväll och där verkar tiden ha stått stilla! Stilla dansmusik och bordsservering. Det var bara damernas klädsel som talade om att har var det 2000-tal och inte 1880.


Imorgon far vi till Tallinn och vandrar omkring några timmar innan det är dags att gå på båten.



Här sitter göteborgarn och spanar efter sjöfågel, men vad får han se?


                                                                  En isbjörn!

måndag 25 juli 2011

Bryggan

...så kan han sitta på den gamla hammocken omgjord till bänk och beundra den och den fina utsikten!
Published with Blogger-droid v1.7.4

Bryggan


Göteborgarn är omåttligt stolt över sin nya bryggbit. 250 spänn plus arbete som han säger...
Published with Blogger-droid v1.7.4

Tyst minut under måndagen - Världen - UNT.se

Tyst minut under måndagen - Världen - UNT.se

lördag 23 juli 2011

Oslo

Går det att skriva om något annat än Oslo, Norge och landssorg idag? Med gråten i halsen tittar jag på ofattbara bilder och lyssnar till förfärliga berättelser. Igår kväll var vi alla chockade, men det kändes ändå hanterbart. Det gör det inte idag. Så många unga människor som inte får chansen att leva ett liv. En ensam galning som ödelägger ett helt lands lycka. Ingen vet varför. Klumpen i halsen blir bara större.

Vi hissade vår norska flagga på halv stång. Inte för att någon annan än vi såg det, eftersom vi bor mitt i skogen, men det kändes ändå rätt att göra det.

Vad skriver andra?

!

Idag är vi alla norrmän

fredag 22 juli 2011

Pausunderhållning

Måste till sta'n för att köpa brandsläckare till bilen. Alla länder har sina egna krav på utrustning i bilen och i Estland krävs det brandsläckare! Så. För att komma till Hapsal måste vi till Biltema...

Njut av det här under tiden:

torsdag 21 juli 2011

Ta en roddtur på Oxford street?

Selfridges varuhus i London har öppnat sin takträdgård som varit stängd sedan andra världskriget. Förut fanns här gräsmattor, minigolf och promenadstigar. Idag är trädgården omgjord till en sjö med konstgjorda öar. Om man är på väg till London (vem är inte det?) kan det vara värt att ta hissen en våning högre för att beskåda underverket. Selfridges var t.o.m. tvungna att begära en speciell båtlicens från Westminster Council!
Titta här på roliga bilder! http://www.dailymail.co.uk/news/article-2017380/Selfridges-unveils-rowing-boats-cocktail-bar-roof.html

Teckensnitt

Jag har i alla fall lyckats ändra teckensnittet till Georgia. Är det bättre? Annars tar allt väldigt lång tid och jag tycker inte att bytet till Bahnhof från Telia innebär någon förbättring. Det kan vara så (hemska tanke) att datorn går i pensioneringstankar och inte riktigt orkar med den nya hastigheten. Är dock inte särskilt oroad över en krasch, det gäller bara att vara ordentlig och föra över det mesta till Dropbox. Underbar uppfinning! Skriv ett dokument i datorn och hämta det i telefonen eller på vilken annan dator som helst!

Ikväll började jag fålla en av mina små damastdukar. Jag kom inte så långt för sedan började "The Tudors" och Henrik VIII är inne på sin sista fru nu... har egentligen massor som ska fållas, det tillhör det tråkiga efterarbetet. Jag ska nog träffa A-M på lördag och det vore roligt att kunna visa en färdig duk!

Annars har det varit en vanlig dag. Jag har köpt böcker på Amazon, ropat in en klänning för £18 på Ebay (blev du tokig nu, göteborgarn?) och ännu inte lyckats packa upp allting som jag hade med mig till västkusten.

Fler aktuella ord som kan indexeras? Cameron och Murdoch naturligtvis!

Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/13238/laangoeren%22%3ELångören%3C/a> på <a href="http://bloggkartan.se%22%3ebloggkartan.se%3c/a>!

onsdag 20 juli 2011

Nya grejer

Nu ska jag försöka mig på något nytt här. Om jag infogar en länk http://bloggkartan.se/registrera/13238/laangoeren
och sedan skriver några ovanliga ord som bältesspännare eller diminuendo och crescendo tex, så borde bloggen så småningom kunna dyka upp i sökmotorer och hittas av fler.

måndag 18 juli 2011

Hundbad och Hornbergsgården 75 år

Den förb... väckarklockan ringde sex i morse igen. Trodde att jag hade stängt av den igår när den också ringde vid samma okristliga tid. Borde naturligtvis ha slängt ut den genom fönstret direkt!

Idag blev det dubbelbad. Först hund, sedan jag. Hunden luras ut i lillstugan och in i duschen där. Han stretar emot allt vad han orkar när han inser vad som är på gång. Idag hade jag dessutom fått order om att ha duschdraperiet innanför kanten på duschkaret då det är svårt att torka vatten på golvet utanför. Vad hjälper det när Six först sticker ut huvudet och sedan vänder sig om och sedan puttar ut resten av draperiet med rumpan? Själva tvätten går till så att jag sätter mig på golvet med honom och duschar honom blöt. Då lägger han huvudet på min axel och suckar. "Ska jag behöva genomlida detta en gång till" ser han ut att tänka. När schamponeringen är klar återstår det att snabbt få en handduk över huvudet på honom, annars skulle det verkligen bli blött i duschrummet! Koppel på och iväg till stora huset med handduken dansande över ryggen. Här gäller det att hänga med i svängarna! In i huset, uppför trappan, kasta sig i mattes säng, rulla runt och vänta på att bli borstad och torkad. När allt är över är matte både blöt och smutsig, så jag lade mig i badkaret. Då ska ni veta att det här är betydligt enklare än på vintern. Då måste han badas i badkaret och för att få honom dit måste det läggas leverpastej på bortre kanten av karet så att ahn känner lukten av den. Sedan ska han lyftas i badkaret, och det är en gåta hur 10 kilo pudel ibland kan väga 50!

På eftermiddagen åkte vi till hembygdsgården i Skärplinge som hade 75-årsjubileum. Det var mycket folk, och alla byggnader var öppna. Evabritt Strandberg uppträdde och så var Östen med resten där ensam (resten var hemma) Riktigt trevligt allting och roligt att få titta in i ett annat hembygdsmuseum än sitt eget. Den här stiliga damen satt på en Chevrolet från 1930:

och den här stiliga damen var f.d apotekare i Lövstabruk:



Göteborgarn hade sitt eget lilla projekt och fick lära sig att smida en krok av Erika Gille:


                                           Metallslöjden satt i ryggmärgen!

                                      Första halvböjen klar!


Väldigt fin krok blev det, men var ska den hänga?

söndag 17 juli 2011

Sista dagen på kursen

Jag lämnade Billströmska redan före fikat på förmiddagen. Knappast saknad av någon. Jag sade adjö till kursledaren, Maria och ett par till. Jag kom till Tjörn full av förväntan och tyckte det skulle bli spännande att ingå i en grupp med nya människor som hade ett gemensamt intresse: att lära sig mer om vävning. Ack, vad jag bedrog mig. Av 13 deltagare var 10 sådana som gått kursen många gånger och kände varandra sedan tidigare. De släppte inte in någon ny i gruppen. Jag erbjöd information, försökte berätta saker de första dagarna, men fick ingen som helst feedback. Det var som om jag inte fanns. Jag har aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv. Jag har gått på internatskola och bott i studentkorridor så jag väntade mig åtminstone att man skulle vara nyfiken på varandra. Kanske t.o.m. umgås! Icke! De som känner mig vet att jag har varit rätt mycket på sjukhus, där finns det i alla fall personal att tala med. Så jag blev ganska deprimerad till slut. Det grämde mig också att jag hade gått på den tjusiga kursbeskrivningen där det bl.a. står att kursen är till för den som vill lära sig nya material och teknikar. Nu kom jag ju dit för att Billströmska har en harneskvävstol så jag kan väl inte klaga på den biten, men det var så fruktansvärt ensamt. Jag undrar hur många kursdeltagare "kärntruppen" har skrämt iväg genom åren?

De andra två nya deltagarna, var flickan från Tanzania och en förtjusande dam som bodde på ön. Hon hade lyckan att kunna åka hem varje kväll. Anna från Tanzania var nyopererad, hon bodde i ett annat hus och vilade mycket.

Alla hade fått komma med önskemål innan kursstart om vad de ville väva. En del vävar var klara när vi kom, andra skulle dras på och solvas. Alla satte genast igång med sitt. Det var rena slavarbetet visade det sig. De satte sig vid sina vävstolar kl 8 på morgonen och satt där sedan till sena kvällen. Minst 12 timmars vävning om dagen! Det kan ju inte vara något nöje att ha bestämt sig i förväg för att väva sex meter tyg och ha piskan hängande över sig för att bli färdig i tid. Jag trodde att teori skulle varvas med praktik och att man slutade till middagen.

Nya tekniker studerade jag själv när jag gick från vävstol till vävstol och såg vad de andra vävde. Teori? Maria hjälpte mig att rita om sitt mönster i WeavePoint och sedan var vi några som fick lära oss om uträkning under en halvtimme en dag. Läraren hade också en lektion med mig ensam, eftersom jag var den enda som uttryckt önskemål om teori. De andra ville bara bli klara med sitt.

Det fanns ett jättefint TV-rum på vinden. Jag kopplade in TV:n och videon, som var urkopplade, jag såg ett par serier jag följer och hyrde en  film. Andra kvällen var det två kursare som tittade på Aktuellt annars var jag helt ensam där också.

Alltså: jag rekommenderar ingen att söka till den här kursen om man inte är ovanligt hårdhudad, och nöjer sig med att sitta med samma väv i 11 dagar utan möjlighet till avkoppling!

Avslutningsvis några bilder:

När Gertrud hade vävt färdigt sina mattor i tärningsväv började hon väva väskor med gamla videoband som inslag. Det ni!


Handtagen är invävda, precis som vi gjorde med grytlapparna för ett par år sedan.



Här är min färdiga duk med avigsidan upp. Passar bäst så tycker jag och kommer att använda den så.

Det sista jag gjorde var en löpare i den andra damaststolen, som hade en 85 cm bred väv. Det blev en liten löpare på tvären, om ni förstår vad jag menar.



och ja, den ligger på båtsmanstorpets köksgolv!

Jag har gjort i ordning ett bildspel med olika vävar, som jag ska visa vid höstsammanträdet.

Så lämpligt det var att göteborgarn idag föreslog att vi skulle åka på kurort. Det kan jag behöva! För göteborgarn blir det fäktning på Estlands västkust (tyvärr samma vatten som här) och för mig blir det väl gyttjebad eller liknande. Hapsal nästa alltså! (kartboken, Åsa!) Om 10 dagar åker vi, så jag behöver knappast packa upp! Jag har t.o.m. hittat en konsert som vi kan gå på...

Eftersom väväventyret nu är slut kommer det inga fler mailaviseringar, som några av er har fått när jag skrivit ett nytt inlägg. Vill ni fortsätta följa mig kan ni klicka på den röda fyrkanten uppe till höger. Då får ni en fråga om ni vill prenumerera på denna feed. Klicka på den, och i fortsättningen får ni titta i fältet "favoriter" och "feeds". Ni som lämnar mig nu, tack för trevligt sällskap, det har varit ett nöje att skriva för er!

fredag 15 juli 2011

Home sweet home!

Är alldeles för trött för att skriva något vettigt. Tog bilder på de sista nerklippta tygerna i morse, sedan lastade jag bilen och åkte. Kom hem vid 17-tiden. 55 mil på 7 timmar ungefär, det känns som om jag har ett gungfly där hjärnan ska vara. Bilder och åsikter får vänta till jag har sovit på saken.
Det här mötte mig när jag kom hem:


Fagervikens egen van Gogh hade varit i farten!

samt det här:

en glad hund i starkt behov av borstning och bad!

Måste bara visa Marias bästa bild på mig från vävkursen:



Vävpaus för att diskutera Sixtens oroliga mage med göteborgarn som fortfarande befinner sig på fel sida av landet (och det gör ju jag med när bilden tas, eller hur).

Nu väntar sängen och strömmingsfesten imorgon!

onsdag 13 juli 2011

Noppväven är färdig...


...nu gäller det att sy ihop den till en kasse också, men det får vänta till jag kommer hem. Väven var färdig vid 17-tiden och då tog jag bilen och gjorde en liten utflykt till Röra och tittade på det badande folket. Det är påfallande många tyskar här, det är vanligt att ha en sommarstuga på västkusten eller i Småland. Tyskan som är på vävkursen har berättat att i "hennes" by i Småland, bor det nästan enbart tyskar! Märkligt. Fast vi har ju en invandrad schweizare i Hållnäs, förstås. Jag passade på att tanka bilen på "tappen" i Kållekärr och där säljs även sånt här:

                                              Väldigt exotiskt tycker en östkustbo!

När jag kom tillbaka satte jag mig vid en annan damaststol och började väva fåglar. Väven är 85 bred så jag kan nog hinna göra en liten löpare till soffbordet.


Fåglarna är avritade ur mormors märkbok, har jag för mig. Fel blev det också i andra fågelraden, men de får väl flyga lite konstigt då. Imorgon är sista vävdagen, samt att det ska packas för rummen ska vara utrymda på fredag kl 10. På kvällen ska vi också ha avslutningsfest, och det går tydligen vilt till för vår lärare åker inte hem utan sover över på skolan. Dessutom ska vi ha utställning av våra färdiga alster! Det känns inte riktigt som om morgondagen kommer att räcka till allt som ska göras.

Har jag tur, kommer jag iväg härifrån vid 10-11-tiden på fredag. Jag orkar säkert inte köra hela vägen hem, utan det får bli övernattning någonstans. I värsta fall får jag väl sova i bilen...

Dagens havsbild

Paus i arbetet vid Röra Strand.
Published with Blogger-droid v1.7.2

tisdag 12 juli 2011

Dagens husmorstips och andra idéer

Dagens husmorstips kommer från vår lärare. Alla som har kondenstorktumlare kan med fördel använda vattnet i behållaren till ångstrykjärnet. Filtrera först genom ett Melittafilter för att få bort ev ludd i vattnet. Klart! Bra för alla som har hårt vatten som Fagerviken!

Dagens idé kommer här: man väver en vanlig snörlöpare, men i stället för att lägga den på bordet gör man en snygg kasse av den:


Måste bara visa Hannas duk som blev färdig idag. Den är drygt tre meter och varpen är en blandning av lin och bomull:


Själv sliter jag med min noppväv. Eller sliter och sliter, det är pekfingrarna som slits ut. Eftersom jag ska fiska upp en noppa och lägga på en sticka efter var tredje varptråd, tar pekfingrarna stryk. Ikväll kom jag på att jag kunde använda skedkroken att fiska med...det skulle jag ha gjort från början. Så har jag också fått teoriundervisning idag. Det blev en exklusiv one-to-one session eftersom de andra inte vill förkovra sig utan bara väva. Eva (läraren) är oerhört kunnig, men det här med garnberäkning måste jag nog öva på! Matte och jag, vet ni... som tur är finns det ju tabeller! Hon visade mig lite snabbt hur Weavepoint fungerade och vissa saker kan jag göra, men inredning osv kräver övning också det. Jag kan ju börja med att lägga mig på golvet i vävstugan i höst och stanna där fram till jul, för att lära mig trampuppknytning ordentligt. Bara någon matar mig med jämna mellanrum är jag nöjd. Åsså måste Sixten få hälsa på, förstås!

A propos mat, så tror säkert mina kurskamrater att jag är vegetarian. Det serveras måltider sex gånger om dagen. Frukost, fika, middag, fika, kvällsmat, kvällsmacka. Jag lyckas delta vid två av dessa tillfällen! Fikat på förmiddagen och så lunchen. Vid lunchen som kallas middag serveras ett stadigt mål + efterrätt. Men kl 12 vill min mage inte ha några stadiga mål! Salladsbordet är dock fantastiskt med båda bönor, fetaost, tomater och sallad, och det duger alldeles utmärkt till mig. Idag åt jag t.o.m. glassen som var till efterrätt så alldeles omöjlig är jag inte! MEN, våga vägra middag vid fem! När de andra går iväg till matsalen åker jag oftast iväg för att få min dagliga dos havsutsikt. Sedan tar jag något lätt när jag slutat väva för dagen. Nu äter jag en chokladkaka om dagen (ni vet, cocoa salt pecan) och det lär väl sätta sina spår, antar jag.

Sutade väva vid 1/2 8 ikväll. Om jag blir klar med noppväven imorgon kanske jag hinner väva ett par decimeter damast till. Svalor kanske. Kvällen avslutades med Midsomer murders, och jag tycker den nye kommissarien är riktigt bra. Stackars Gunnar! Det lär bli fortsatt samlande av Midsomerfilmer!

Nu har Maria L. upptäckt att jag bloggar också, så nu måste jag tänka mig för när jag skriver annars får jag på moppo imorgon!

måndag 11 juli 2011

Sålldräll och noppväv

Dagen började bra. Jag vaknade 9 istf 7 som det var tänkt. Det spelade inte så stor roll eftersom jag vävde färdigt damasten igår. Få se om jag hinner göra något mer i den vävstolen. Jag hade med mig sidentrasgarn inköpt hos Mia i Karlholm (http://www.vackragarn.se/ om ni vill se hur det ser ut). På utställningen på Upplandsmuseet som vi var på i våras fanns en kasse vävd i det garnet. Jag tänker försöka göra något liknande. Jag har varpat själv! Jag varpade 90 trådar så kort jag kunde. Det blev 1,60 för att det skulle fungera i vävstolen. Tror ni jag kunde räkna till 90? Icke! 94 blev det. Många dubbellang också, så där behövs träning. Nu var ju varpen så kort att allt gick att rätta till rätt lätt. Här på skolan använder man i stor utsträckning gamla solv med slutna ögon som gör det lite pillrigt att solva. Solvade jag rätt? Två skaft klarar även en dåre. Hamnade alla trådar på rätt ställe? Nästan. En varptråd hade hamnat under ögat istf i det och det tog en stund innan jag förstod vad som var fel. Så här ser i alla fall början ut:

Det går inte fort, men jag har inte så mycket garn, så jag blir nog färdig i morgon. Gertrud, som vävde en matta i kubväv med sisalgarn har också börjat experimentera. Det här ska bli en dörrmatta och inslaget är sisal och gamla videoband!


Gunilla som har börjat väva stolsdynor i sålldräll hade sin man här över helgen. Han hjälpte henne med uppsättningen, solvningen och pådragningen. Tänk om man hade sådan service hemma!

                                                                         Sålldräll

Jag har aldrig sett det tidigare, men det är enkelt att väva och ger ett effektfullt resultat.

 Läraren gick hem kl 20 och då gick jag upp på mitt rum. Jag var borta en stund på eftermiddagen då jag åkte ner till Skärhamn för att titta på havet och köpa choklad... Mmmarabou Premium cocoa salt pecan, prova den!

Nu är fredag inte långt borta, det ska bli skönt att komma hem.

lördag 9 juli 2011

Baddräkten?!

...den blev kvar i bilen!

À la recherche du temps perdu

På spaning efter den tid som flytt, eller hur man återupplever sin barndoms somrar under en dag.

Imorse gav jag mig iväg på utflykt till Lysekil. Vädret var strålande, så baddräkten fick åka med. Jag åkte norrut genom Tjörn, Mjörn och Orust och sedan färja till Lysekil. Målet var Havets hus, ett stort akvarium som jag inte hade sett. Eftersom jag var tidig hade jag tur och hittade en parkeringsplats alldeles intill akvariet. Det var ganska spännande att gå i en tunnel och ha fiskarna simmande runt omkring sig.

Behållningen fanns dock i museishopen där man kunde köpa denna utrustning:


En pinne och ett snöre med vidhängande klädnypa för 40 riksdaler. Jag var svårt frestad det ska sägas, men i Fagerviken finns det inga krabbor!

Jag var mycket på västkusten som barn. Innan båtsmanstorpet inköptes bodde vi på pensionat i Bovallstrand om somrarna. Där lärde jag mig att simma (och fiska krabbor faktiskt!) samt att det var viss skillnad på röda och blå maneter... Min mamma arbetade under 10 år som lärare i Göteborg innan hom blev rektor i Gävle och hon hade många kollegor hon hälsade på. En särskilt god vän var en dam som kallades "Pi" av oss barn (jag antar att hon var mattelärare) och hos henne var vi ungefär en vecka varje sommar fram tills jag var i 10-årsåldern. Minnet av det där har naturligtvis kommit tillbaka när jag nu är på plats. För några dagar sedan kom jag på namnet på orten där Pi hade sitt sommarställe, Ödsmål. Ok. Man kan ju inte irra omkring i Ödsmål och fråga efter en dam som kallas Pi och är död sedan 20 år. Men så letade sig ett namn fram i hjärnans vindlingar "Grantången". Så hette huset, det var jag helt säker på.

När jag lämnade Lysekil (färja igen) tog jag E6:an söderut och vek av mot Stenungsund, och när jag passerade det här visste jag att jag var på rätt väg:


Den eviga lågan på fabriken i Stenungsund, den som visade vägen till Pi. Nu var bara frågan skulle jag hitta? Först irrade jag omkring i ett område som var helt fel, sen träffade jag en göbbe som menade att jag var i fel Ödsmål (det finns två i Bohuslän). Men jag vistte ju att det var rätt ort! Till slut hamnade jag i en handelsträdgård där trädgårdsmästaren inte bara visste allt om alla, utan det visade sig att det var där min lekkamrat och jag hämtade mjölk när jag var liten! För si huset det låg bare om kröka de´! Va, va, va!!! Och Boel ho va´hemme å Barbro mä, sa han. Gissa om hjärtat bultade! Boel och jag är lika gamla och hon var alltid hos sin faster Pi om somrarna. Barbro är hennes 10 år äldre syster som jag aldrig har träffat utan bara hört talas om. När jag kommit fram till huset stod där sex (!) bilar utanför, så jag förstod att det var något på gång. En dam lösgjorde sig från alla dem som hade kalas framför huset och frågade om hon kunde hjälpa till. Jag sade att jag letade efter huset där Pi en gång bott (jag sa hennes riktiga namn förstås) och hon gjorde en stor gest med armen och sa. Det är här! Jag gjorde en vild chansning och frågade om hon var Barbro och det var riktigt. Jag presenterade mig och hon visste precis allting om mamma och Pi. Boel står i köket och kokar kaffe, sa hon, för vi har tvåårskalas för ett barnbarn idag. Det var ungar och hundar och hembryggt äppelvin (cider), kaffe och tårta. Huset har naturligtvis förändrats under de nästan femtio år som gått sedan jag var här senast, men utsidan var sig ganska lik. Barbro förde in mig i köket och sade Boel, det är någon här som vill hälsa på dig. Och Boel kände igen mig på en gång! Återseendets glädje var stor! Kalaset började om på nytt och jag fick hälsa på så många nya ansikten att jag strax glömde vad alla hette. En kille var från Gävle förresten. Här är Boel och jag efter femtio år:

Huset:


och utsikten från huset ner mot sjön:


Nedanför den här klippan ligger en stenig vik och där framlevde Boel och jag våra sommardagar. Var vi uppe vid huset och det kom en stor båt, då måste vi skynda, skynda oss ner för att kunna kastade oss i svallvågorna när de bröts mot stranden! Pi hade alltid med sig ett hembiträde från Göteborg. Ellen, som hon hette, satte alltid filbunke på kvällen som var färdig att ätas nästa morgon. Eldflugorna som dansade i lyktans sken när man gick på dass på kvällen, ja oj vad vi mindes många saker.

Men nu ska ni höra. Boel är bibliotekarie. Skolbibliotekarie. Har gått i Borås kantänka. Kan
 någon räkna ut procentchansen på det? Dessutom har hon nyligen flyttat från Uddevalla till Tjööörn bara 1,5 km från skolan! Jag bad henne att hon skulle komma och rädda mig någon kväll under veckan och det lovade hon att göra! Så dagen som började med att jag vaknade ganska ledsen slutade mycket lyckligt!

Varför jag var ledsen? Det har inte med vävningen att göra, den är fortfarande rolig, utan på de andra kursdeltagarna. Vi är 13 på kursen varav tre är nya deltagare. De andra har gått kursen i många år och känner varandra väl och vill inte släppa in någon ny i gruppen. Vi är åtta kvar på skolan över helgen. Sex gamlingar, den sjuka flickan och så jag. Just nu sitter alla gamlingar i köket och har fest med ost och vin och har inte ens frågat om jag vill vara med fastän jag bor vägg i vägg med köket. Hur roligt är det på en skala 1-10? För en stund sedan gick jag ut för att hämta något i kylskåpet (förevändning) och då var det en som sa: Jag hoppas vi inte stör?! Att bjuda in mig också fanns det inte en tanke på tydligen!
För att trösta mig har jag köpt in mig på TV4Play och sitter och tittar på gamla TV-program i datorn. Nu börjar det snart bli läggdagsoch imorgon ska jag väva klar min duk har, jag tänkt mig. Nytt projekt nästa vecka! Det här inlägget blev så långt så jag orkar inte kolläsa det, ni får ha överseende med syftningsfel, osv.

Lysekil

Står vid Havets hus och tittar på utsikten. Fint, men blåsigt.
Published with Blogger-droid v1.7.2

fredag 8 juli 2011

Regn

Regn, gråtrist och bloggtorka. Imorgon tar jag semester och åker till Lysekil. Ficklampan är med för säkerhets skull...

torsdag 7 juli 2011

Ett hörn!

Och som ni ser är nederkanten inte rätt, men blommor i naturen är ju inte likformiga heller. Jag får hoppas att jag klarar överkanten bättre. Jag hinner nog dit i morgon kväll.


På eftermiddagen kom en gammal Tjörntant och berättade hur folk på Tjörn var klädda förr. Hon klädde på sug själv medan hon pratade och när hon var färdig hade hon på sig hela sju kjolar!



Alla vävar fortskrider som planerat. Jag ska sätta mig och rita ett nytt mönster nu. Jag hade tänkt väva något annat om jag hann, men det blir lite mer damast i stället!

Imorse gick jag runt och fotograferade all fin konst som finns på skolan. Titta på den här t.ex.:



Är den inte fin?

onsdag 6 juli 2011

Om ni vill fråga...

...om något vävtekniskt, passa på att göra det nu. Vår lärare är en vandrande uppslagsbok i vävteknik så skriv i kommentetorfältet om det är något ni vill veta. Jag svarar så fort jag kan. Jag verkar ha sex läsare om man tittar på statistiken. Om man bortser från göteborgarn som inte vet vad fram och bak är på en vävstol, återstår fem väverskor varav en i Östersund. Så det är fyra från vävföreningen som tittar in då och då. De 12 andra på kursen gör stora ögon när jag berättar om vår förening, hur många medlemmar vi har, hur många aktiva, hur många vävstolar och vad mycket vi gör. Det verkar inte vara så vanligt förekommande, så sträck på er tjejer!

Vävkurs dag 3, och jag har bytt namn till Penelope...

...dvs jag river upp lika mycket som jag väver. Idag har jag nog åstadkommit 4 cm damast. Jag har rivit och tagit upp, jag vet inte hur många gånger! Ibland var det mer garn på golvet än i väven. Så här är det tänkt att den ska se ut när den är färdig:


Vävt av min damastkompis Maria Lagerman. Titta på hennes hemsida www.gammelbo.se så får ni se vilka fantastiska saker hon har vävt.

Andra vävar som är uppe är
                                                     ...korndräll (undersidan uppåt)

                                                                        Tärningsväv

                                                            Början på en finnväv

                                         Den här damasten vävde Maria för några år sedan

                                                    Början till en babyfilt i bomull

...och så här ser skolan ut. Det är i flygeln till höger som vi sover, väver och fikar. Äter gör vi i matsalen som ligger i en anna byggnad. Slut för idag!

Vävkurs dag 2


...å nu vet jag vad alla lapparna ska vara till som jag satte fast igår. det är 159 trådar i "harnesken" och lapparna är till för att snabbt kunna räkna ut vilken tråd man ska lyfta. Då gäller det också att ha räknat rätt från början och det hade inte jag gjort. Jag hade fyra trådar för lite när jag slutade, så det var bara att börja om från början igen. Här ovan ses i alla fall resultatet med nederkanten av mönstret utskrivet i Weavepoint. Harnesken gör att man kan lyfta stygn hur som helst utan att vara beroende av dragen. Vävstolen har 50 drag! Alla gör allting själva, dvs solvar, förskedar m.m. på egen hand. Pådragningen får man hjälp med. Min väv var naturligtvis redan uppsatt eftersom det tar lång tid att sätta upp en damastväv. Pådragningen hade läraren gjort själv, med hjälp av en pådragningsknekt. Hur enkelt som helst enligt henne! Tröttnar man, kan man gå därifrån en stund eftersom varpen hänger i tyngder.

                                                         Solvning pågår!

En del av dagen gick också åt till den här mannen:

Känns han igen kanske?? Jag försökte medan jag satt med weavepoint att skaffa biljetter till en föreställning i höst på Covent Garden. Jag hade nr 1800 nånting när jag började köa och trots att jag blev utslängd en gång lyckades jag norpa de sista platserna på parkett. Jag hoppas att föreställningen blir värd priset, för det var inte billigt!

Jag har vävt fållen nu nu och ska börja med mönstret imorgon. Håll tummarna!

Vid 1/2 5-tiden gav jag upp och tog en liten tur med bilen till Skärhamn. Jag strosade omkring och andades in havsluft och när jag kom tillbaka vid 19 var läraren fortfarande kvar. Men jag vet att hon har ett hem och en man någonstans också!
                                                             
För många av kursdeltagharna är det här enda gången på året de väver, och när jag lyssnar på dem inser jag hur mycket jag faktiskt har lärt mig under de dryga 10 år jag varit medlem i vävföreningen. Kunskapen har smugit sig på! Tack Anita, Maud, Anne-Marie, Ewa och alla andra för det oändliga tålamod ni visar! Fast ibland undrar ni väl över alla dumma frågor! Jag hoppas att hinner lära mig lite uträkning och trampuppknytning under den här tiden. För jag började ju min "karriär" med att placeras framför en färdig väv, fick en skyttel i handen och någon sa "väv"! Så jag måste ju gå bakåt till början av vävläran för att förstå vad  det är jag gör.

Jag är så glad att vi alltid åker omkring med två sittdynor i bilen. De får göra tjänst både på vävbänken och på skrivstolen i mitt rum. Kombinationen av dem + stringtrosor gör att jag hoppas slippa ridsår! Kvällen avslutades med att jag satt alldeles ensam i TV-rummet och tittade på Midsomer. Vete sjutton vad de andra gör. men de kanske bara äter, väver och sover.

Flickan från Tanzania som är med på kursen har tagits in extra, av sociala skäl. Hon är nyss utskriven från Sahlgrenska där hon behandlats för cancer i halsen och hon måste vila ofta. Hon är också albino och det är skottpengar i Afrika på svarta som är albinos. OBS! Detta är inget skämt utan verklighet. Hon längtar hem, men vet samtidigt inte om hon törs återvända. Hon är en rar flicka och talar engelska, swahili och lite svenska. Hon har lovat att lära mig lite swahili, det var väldigt enkelt sa hon... fast jag kan redan två ord 'jambo' (hej) och 'simba' (lejon). Det måste jag kunna klara mig långt på! Hon väver en trasmatta.
Så fort alla förberedelser är klara och alla vävar har kommit en bit på väg ska jag visa bilder på dem.

Rökning är strängt förbjuden på hela området utom på en särskilt anvisad plats. Eller också kan man göra som jag gör: sitta på toalettstolen (locket nerfällt!) och blåsa ut röken genom fönstret som sitter alldeles vid toaletten!

Imorgon kväll är här allsång med Mikael Samuelsson. Det ska bli trevligt. Som elev får man gå in gratis!