Dygnsrytm

Trots att vi har varit gifta i snart 36 år har göteborgarn och jag inte kunnat enas om vilken tid på dygnet som är bäst. Jag är gärna uppe länge, medan hans ögonlock börjar sänka sig vid 21-tiden (om jag har tur dvs, annars kan det ske redan under Rapport...). Alltså är han pigg som en lärka på morgonen, och det är inte min bästa tid direkt. Det kan ibland leda till överraskningar, som det här:

som jag hittade på spisen i förmiddags när jag raglade ut för att göra mitt morgonte! Det räcker till ett par smörgåsar med smörfrästa kantareller, bland det godaste som finns!

Vi hade stora planer när vi skaffade hund för 11 år sedan. Det skulle bli en svamphund av honom och kantarellsök skulle inläras. Nu visade det sig att hunden var intelligentare än vi, och kantareller var han definitivt inte intresserad av. Men husse blev en duktig svampplockare. Hunden lärde sig däremot snabbt att det gick fortare att plocka blåbär själv än att vänta på att någon vänlig människa skulle ge honom några! Så om ni ser en svart pudel med blå tunga vandra omkring vet var han hör hemma. Under fikat idag hos grannarna avslöjade de att när han lämnas ensam så ylar han i 10 minuter innan han tystnar. Nu händer inte det så ofta, men någon gång måste han vara ensam några timmar. Jag tror inte att Gävle konserthus tillåter hundar i salongen. Om man låtsas att han är ledarhund? Nä, har aldrig sett en pudel som ledarhund så det går inte heller.

Vi började lottförsäljningen idag. Vi började med den aktive polismästaren som redan i januari ville ge mig pengar "för att ha det gjort". Jag sa att han fick åtminstone vänta tills jag hade den nya lottlistan! Sedan sålde jag några till den f.d. polismästaren (dvs. göteborgarn) medan han tog ett kvällsdopp. Det gick så bra så. Han köpte 10 lotter. Jag satt på bryggan och fyllde i listan medan han simmade. Betalningen tar vi sedan. Imorgon hittar vi nog åtminstone en polis till som köper lotter. Det är svårt att säga nej när f.d. chefen kommer och säger att man ska stödja Rädda Barnen... Skämt åsido, nästan alla tycker det är roligt när man kommer och dessutom har vi så fina vinster!

För närvarande är vi invaderade av fransmän, jurister och poliser i vår lilla avkrok. Fransmännen är gifta med svenskar och har på så sätt hamnat här, men varför vi har så många poliser med sommarställe i ett område med ett par hundra invånare, är svårare att förstå. Det har väl börjat med en och så har det spritt sig som en snuva i poliskåren. Flockmentalitet? Jag kan inte tänka mig bibliotekarier bära sig åt på samma sätt. F.ö. har vi så dåligt betalt så vi skulle inte ha råd. Jag? Ja men jag har ju ärvt plejset, vilket jag är innerligt tacksam för!